Fler bilder

Fotograf: Qrodo Photos@flickr 

Smidig som en gymnast eller stel som ett kassaskåp?

Den här grundläggande rörligheten bestäms delvis av arvet och kan delvis förklaras av hur elastiska ledbanden är. Ledbanden är djupa strukturer som går från ben till ben över lederna. De är halvelastiska och håller samman skelettets ben. Ledbanden ser till att benbitarna inte kommer på för långt avstånd från varandra och inuti dem finns varningsreceptorer som skickar meddelande till hjärnan om strukturen skulle dras ut alltför mycket. Hjärnan ger i sådana fall order till musklerna att dra ihop sig för att skydda leden. Du kan läsa mer om hur leden stabiliseras i kapitlet leder här i boken.

Den flexibla

Flexibla personer har mycket elastiska ledband som tillåter stor rörelse över lederna. Ibland kan ledbanden vara så elastiska att deras receptorer reagerar alltför sent med följden att strukturer kring leden hamnar i alltför utdragna positioner. Det är inte heller ovanligt att flexibla personer ”hänger” i ledbanden i stället för att förlita sig på muskelkraft för att stå upprätt under en längre tid eller för att bromsa rörelser i ytterläget. Det här kan ytterligare töja ut ledbanden med ökade problem som följd.
Som barn är flexibla personer ofta mycket viga och kan vanligen komma ned i spagat och split utan större ansträngning. Ibland kallas de för oledade – de kan böja kroppen i alla möjliga och omöjliga riktningar. Att ha en smidig kropp kan många gånger locka till gymnastik och liknande motionsformer där det ställs stora krav på just rörligheten. Och så länge som den flexibla personen både stabilitets- och styrketränar är han eller hon dynamisk, stark och stabil och har vanligen inga besvär från ryggen. Problemen dyker upp när stabiliteten och styrkan försämras och endast rörligheten kvarstår. Det kan exempelvis ske efter inaktivitet.
Ryggproblemen skiftar många gånger från en dag till en annan och är relativt diffusa. Den ena dagen känns perfekt medan den andra är fylld med ryggont. I vuxen ålder behöver den flexibla personen inte uppleva sig själv som smidig. Faktum är att musklerna ofta kan kännas strama och ömmande i stället för mjuka och elastiska. Det här kommer av att musklerna spänns upp i ett försöka förhindra att lederna placeras i extrema ytterlägen. Om personen jämför sin nuvarande rörlighet mot den som fanns i unga år så upplever hon sig själv som stel, men jämfört med andra personer är hon fortfarande mjuk och rörlig.
En flexibel person som måste sitta stilla en längre tid, som på ett flygplan eller bio, upplever att kroppen blir rastlös och hon skruvar på sig för att hitta en mer bekväm ställning. Det här beror på att hjärnan skickar ut impulser om att aktivera andra muskler för att lösa av de redan uttröttade musklerna. Det är inte heller ovanligt att flexibla personer känner att de konstant måste töja musklerna för att inte få ont, eller att de måste knäppa med lederna. Det kan vara att vrida ryggen till ett läge där det knakar i den. Knakningen ger en tillfällig lättnad men stramheten återkommer snart igen. Problemet med att på detta sätt ”knaka” lederna är att man vanligen påverkar samma segment i ryggraden och det brukar vara de mest rörliga segmenten – som blir ännu rörligare. Det är ovanligt att man som lekman själv kan påverka segmenten med nedsatt rörlighet. För att få loss de orörliga partierna krävs en behandling av en sjukgymnast med speciell inriktning, en naprapat eller kiropraktor. Då kan lättnaden bli mer bestående om den kombineras med stabilitetsträning. Det positiva är att när den flexibla personen blir äldre blir ryggraden successivt stramare.
Träningsråd
Stabilitetsträna för att stärka de överrörliga områdena och styrketräna därefter. När du ska töja musklerna – som efter ett träningspass – bör du välja den alternativa metoden INF. Detta för att undvika att komma ut i extrema ytterlägen där ledbanden töjs ytterligare.

Den fixerade

Den fixerade personen är den flexiblas motsats. Kroppens ledband är mycket strama och förhindrar effektivt lederna från att hamna i extrema ytterlägen. Faktum är att ledbanden kan förhindra rörelser lite väl tidigt och därigenom skapa andra problem som en följd av att lederna och därmed musklerna sällan får möjlighet att arbeta i hela sitt rörelseomfång. Det positiva är att de fixerade personerna inte är så beroende av den djupa muskelkorsetten för att må bra. I stället gäller det att öka rörligheten och töja de strama partierna – något som de fixerade många gånger kan tycka känns meningslöst. De är ju ändå så strama att de inte kommer någonstans! Men det gäller att töja på rätt sätt, att vara uthållig och att eventuellt prova en omvänd metod för att få effekt.
Som barn når de fixerade personerna sällan golvet om de med raka ben försöker lägga händerna i golvet. Kanske de inte ens når under knähöjd. De strama ledbanden kan också medföra att steglängden förkortas.
Ryggproblemen brukar ofta visa sig i form av en mer konstant smärta jämfört med de flexibla personerna. Smärtan förändras sällan från en dag till en annan och återfinns vanligen på samma ställe. Kroppshållningen hos en fixerad person är oftast relativt konstant oavsett man sitter eller står – och hållningen är vanligen inte den bästa.

Träningsråd

Rörlighetsträna de strama partierna för att öka rörligheten. Stabilitetsträna därefter bålens muskler.

Både flexibel och fixerad

Många personer är en blandning av den flexibla och fixerade typen. Man kan säga att de är rörliga med strama partier. Ledbanden i vissa leder är mer elastiska än i andra vilket kan leda till problem med hållningen och tyngdpunkten. För att må bra är det viktigt att stabilitetsträna de djupa musklerna som stödjer de rörliga delarna och töja de strama partierna. Framför allt bör magens och ryggens djupa muskler stabilitetstränas för att få en stark muskelkorsett som effektivt bär upp kroppen.
Som barn når de här personerna tårna ganska lätt när de böjer sig framåt med raka ben. En stor del av rörelsen vid framåtböjningen tas ut i ryggraden men däremot är höften relativt stilla som en följd av strama i muskler på lårets baksida (hamstrings). Det är sällan som personer som både är flexibla och fixerade kommer ned i spagat eller split.
De här personerna upplever ofta liknande besvär som de flexibla men utan den stora fluktuationen och inte med samma smärtintensitet. Att töja och röra på kroppen minskar vanligen smärtan men lindringen blir inte bestående. Ofta känner de sig strama på olika ställen som exempelvis i den övre delen av ryggen mellan skulderbladen.

Är du både flexibel och fixerad?

* jag upplever mig som relativt smidig men är stram på benens baksidor
* det är jobbigt att sitta eller stå längre perioder
* rörelse minskar smärtan men ofta kommer det onda tillbaka igen

Träningsråd

Stabilitetsträna de rörliga delarna som ofta inkluderar de djupa musklerna i mage och rygg. Rörlighetsträna de strama partierna vid nackens bas, mellan skulderbladen, lårens baksida och vaderna.

Läs mer om olika hållningstyper i "Stora ryggboken" av Katarina Woxnerud och Magnus Ringberg, Fitnessförlaget.

Av Katarina Woxnerud 01 jul 2010 12:22